efter lördagens snöbonanza blev det enormt halt på sina ställen. särskilt på götgatan här i stockholm. många ramlade pladask när de intet ont anande kom ut från tunnelbanan. folk hängde bokstavligen som klasar i lykstolpar och vågade inte släppa taget med rädlsa för att ramla och göra illa sig. vid ett tillfälle fick jag och ida grabba tag i ett elskåp och hjälpa en annan tjej runt ett hörn - hon kunde inte ta sig upp själv och det berodde inte på att hon hade druckit. vi höll oss fast så att knogarna vitnade och hon fick klättra förbi oss genom hjälpande händer och krampaktiga grepp om våra jackor. som tur är gjorde ingen illa sig - i alla fall inte när vi var där - istället skapade halkan en gemenskap. folk skrattade med skräckblandad förtjusning när de inte kunde få stopp på sig själva, andra bildade - precis som vi fick göra - små kedjor för att hjälpa varandra från de extra hala ställena ner till isfri mark. sen måste man ju få vara liite skadeglad också. en ung man kom ut från tunnelbanan och bråkade uppenbarligen med någon på telefon. han vrålade något i stil med "VARFÖR SKRIKER JAG?! VARFÖR SKRIKER JAG?!" varpå han gör en klockren vurpa och landar på rygg. han blir helt tyst och säger sen med en liten röst till personen i luren: "abu, jag ramla...". ja - han lugnade ju ner sig i alla fall ;) jag stannade kvar för att se så att han inte gjort illa sig, men det verkade ha gått bra.
jag lyckades filma några små klipp med min mobilkamera. kvaliten är inte den bästa, men man jag tror nog att det framgår att det var rätt halt.
1: lyssna på de förvånade ropen av folk som inte kan stanna i nerförsbacken och se gångstilen på grabbarna framför. mathias (som går till vänster) kör "pingvinen", dvs hasande små försiktiga steg och en annan som vi inte känner har valt att putta på med ena foten och glida på den andra. jag kallar den stilen för "quasimodo".
2: tyvärr en rätt mörk film, men man ser hur folk glider förbi som om de hade rullskridskor på sig, andra ser ut som de druckit 5 liter hembränt och har svårt att ta sig fram. särskilt de som skulle upp runt hörnet, ca 20 sekunder in i filmen.
3: håll koll på killen i den vita dunjackan. han hade tur som inte krashade rakt in i någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar