intressant möte

min misse har, efter nästan två år, kommit på att man kan hoppa ner från balkongen (jag bor längst ner). först trodde vi att hon kanske hade ramlat ner när hon plötsligt stod nedanför och jamade, men efter att detta hänt ett par gånger la vi ihop ett och ett. eftersom hon verkar vara så angelägen om att få vara ute och spatsera så är det bara att låta henne göra det, man kan ju inte hålla balkongdörren stängd och få en ledsen katt - hon håller sig trots allt kring huset och det känns ju bra. men idag blev jag, som många mammor ofta blir, lite orolig när jag inte hade sett henne på ett tag. hittills har det räckt med att jag går ut på balkongen och ropar lite på henne för att hon ska svara inifrån något buskage eller liknande. nu kom det inget svar och jag började genast tänka i banor som att hon kanske gått vilse, blivit kattnappad eller uppäten av något.. så jag gick ut för att kolla läget och vad fick jag se? närkontakt av tredje graden! bara ett par meter från varandra var de - gästen mumsade på bark och engla var storögd och hade öron som paraboler. jag sprang in och hämtade kameran för att dokumentera och när jag kom ut igen hade främlingen rört sig en bit bort men engla satt kvar på samma ställe - dock blev hennes hals längre och längre. jag lät henne vara ute ett tag till...